REFERENSER



Den forskning vi grundar oss på gäller anknytningen under de första viktiga åren och är väl dokumenterad i bl.a. Why Love Matters. How Affection Shapes a Baby´s Brain, förf Sue Gerhardt, 2004 (Svensk översättning Kärlekens roll - Hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna, 2a utg 2015) och The impact of attachment, författare Susan Hart, 2006.

 

Forskningen rörande anknytningens betydelse beskrevs först av John Bowlby i ”Attachment and loss”, 1969, och sedan dess har hans rön dokumenterats i en rad studier, främst amerikanska som finns refererade i läroböcker i ämnet.

 

På svenska finns att läsa t ex Anders Broberg och medarbetare som framhåller anknytningens betydelse för barnets positiva  utveckling.


I Om barn och stress – och vad vi kan göra åt det skriven av specialpedagogen Ylva Ellneby framhålls den situation som råder på många håll i dag med stressade barn och förskolepersonal och politikers handfallenhet trots den uppenbara krissituation som råder sedan lång tid.

För att kunna förändra situationen för ett barn måste vi vara medvetna om vad som skapar ohälsa och stress, men framför allt bör vi känna till vad som påverkar ett barn positivt.


Författaren och debattören Per Kågeson har i debattartiklar och i sin bok Tid för barn  (2005)  med stöd av en mängd forskning dragit slutsatsen i att samhället åtminstone till dess barnet fyller tre bör erbjuda föräldrarna omsorgsalternativ som svarar mot det enskilda barnets behov och som medger möjlighet till vård i hemmet.


Han redovisar bland annat hur en grupp forskare vid McGill University i Montreal i försök visat att stressade djur lägger mindre tid på att slicka, klappa och putsa sina ungar. Ju mindre omvårdnad under tiden närmast födelsen, desto sjukligare blir ungarna. För möss- och råttungar visar försöken att de första veckorna är mest kritiska, för ekorrapor de första månaderna. Det antyder att känsligheten är stor till dess ungarna påbörjat sin frigörelse från mamman. Om resultaten kan överföras på människan torde det för människobarn innebära att känsligheten i detta avseende är mycket stor åtminstone under de första 3–4 åren.


Det mest uppseendeväckande med resultaten från den kanadensiska studien, säger Kågeson, är att honornas sätt att ta hand om sin avkomma under den första tiden också avsätter spår i ungarnas arvsmassa. Kopieringen av arvsmassan i cellerna påverkas av hur mammorna tar hand om sina ungar. Det betyder att goda anlag fortplantas i större utsträckning om ungarna får en god omvårdnad och att sämre anlag får större utrymme vid vanvård. Dessa förändringar kunde forskarna också se hos barnbarnen, alltså i tredje generationen. Att generna inte bara formas av det biologiska arvet utan också påverkas av miljön bekräftas av en nyligen utförd studie på enäggstvillingar som visar sig successivt utveckla skillnader i genetisk aktivitet trots att de fötts med identisk arvsmassa.

 

Han hänvisar också till Tatjana Sivik, docent i psykosomatisk medicin, som menar att resultaten från den nyss nämna kanadensiska studien och annan molekylärbiologisk och experimentell neurovetenskaplig forskning stödjer den psykoanalytiska teorin att relationen mellan mor och barn är avgörande för människans fortsatta utveckling. Hennes slutsats blir att om mamman under graviditeten, amningsperioden och småbarnsstadiet kan känna tillit, lugn, kärlek och välbehag så ger det hennes barn goda förutsättningar att också bli lugna, harmoniska, sociala och kärleksfulla individer. Denna slutsats stämmer med resultaten av en studie som, enligt Barnrapporten, visar att föräldrar som själva har trygga anknytningsmönster har 3–4 gånger större sannolikhet än andra föräldrar att få ett barn som också utvecklar ett tryggt anknytningsmönster.


Organisationen Haro, Hemmaföräldrars Riksorganisation har som ett av sina syften att verka för fritt val av barnomsorg – med barnet i centrum – på likvärdiga ekonomiska, sociala och kulturella villkor. Haro har vid flera riksstämmor gjort uttalanden om barnens behov och den svenska barnomsorgsmodellens brist på valfrihet.

OM

BARNS RÄTTIGHETER,

ANKNYTNING OCH UTVECKLING


UNICEF. ”Barnkonventionen”.UNICEF. U.å.

https://unicef.se/barnkonventionen




OM FAMILJEPOLITIK


Kågeson Per.Tid för barn? En analys av samhällets omsorg om de yngsta, 2 upplagan

Vad är en lämplig tidpunkt för barn att börja på dagis? Stora grupper, ständiga infektioner och försvagad anknytning till föräldrarna gör många skeptiska till en tidig dagisdebut. Men hur ska barnens behov av en mjukstart kunna tillgodoses utan att kampen för jämställdhet mellan män och kvinnor försvagas?

Boken belyser på ett tvärvetenskapligt sätt skilda inriktningar hos familjepolitiken och analyserar de samhällsekonomiska effekterna av olika sätt att stödja barn i åldrarna ett till tre år.

https://www.sns.se/aktuellt/tid-for-barn-en-analys-av-samhallets-omsorg-om-de-yngsta-2-upplagan/


Kågeson, Per: Sverige borde följa FN:s barnkonvention. Artikel på hemmaforaldrar.se

http://www.hemmaforaldrar.se/stress_hos_barn__per_kageson.htm




Wikström, Magnus.Kommunalekonomiska effekter av maxtaxa och ökad tillgänglighet inom förskola och skolbarnomsorg.Umeå universitet,Institutionen för nationalekonomi.2007-04-23.

https://econpapers.repec.org/paper/hhsumnees/0704.htm


OM PSYKISK

OHÄLSA





Wasserman, Eva. ”Självmordsförsök i Sverige”.Karolinska Institutet,Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.2017-03-06.

https://ki.se/nasp/sjalvmordsforsok-i-sverige